MacBook Pro. Nu är han min efter all väntan! Sitter just nu och skriver på det kalla, fina och lysande tagnentbordet och känner hur skönt det flyter på. Vi lever redan som i symbios med varandra , jag sittandes i soffan och han i knät. Ja, det är en man. Men han har inte fått något namn än. Förslag? Vi ska ju trots allt leva tillsammans i nästan ett år, hand i hand varje dag. Till skolan, hem från skolan. Dag ut och dag in ska jag bära med mig honom. Det står liksom i kontraktet. Det är ju därför jag fått honom. För att undervisningen ska bli smidigare och miljövänligare. Inga fler onödiga papper, nu kör vi world wide web istället!