I mer än en vecka har påsarna stått på mitt rum, fulla med rekvisita och annat från Valdemar i Vika. Men först idag tog jag tag i att plocka upp allt. Känner ett enormt tomrum efter vår finalföreställning att jag inte velat ta tag i det tidigare. Och ja, det gjorde lite ont i mig att ställa undan allt. Klackskorna från CopacaVika, kalashatten från Ärligt talat, påsen med sminket och strumpbyxorna. Ja, lite sentimentalt blev det faktiskt.
      Jag kan inte i ord beskriva hur lycklig jag är över att fått vara med om det här. Det har varit som en dröm alltsammans. Nu i efterhand känns det faktiskt lite overkligt - jag har gjort debut som revyartist! Och det blev en succé dessutom! Visst låter det häftigt?! Oerhört tacksam över att jag fick förfrågan trots att jag inte dykte upp på audition. För att ha varit med i Valdemar i Vika är det roligaste jag någonsin gjort! 
       Men det slutade bra. Finalföreställningen var den bästa av alla, allt gick galant och publiken var den bästa av alla gånger. Och efter föreställningen möttes jag av närmare 20 släktingar och vänner som sjöng för mig på min stora dag. En bättre födelsedag kan man nog inte ha!





Ett stort tack till alla mina revykollegor och ett extra stort tack till dig Helena. Utan dig hade jag inte varit revystjärna idag! Kan inte tacka dig tillräckligt!

pame!