Det är lördag, det är fest, det är kärlek och idag är det fyra månader sedan.
Det är faktiskt sant, det är hela fyra månader sedan brevbäraren öppnade
luckan, släppte brevet och åkte vidare som om ingenting hänt. Men något
hände och det kan jag garantera varenda brevbärare som den åttonde
april tidigare iår såg till så att mitt brev kom fram till mina nära och kära.
   Att det var fyra månader sedan jag kom ut som homosexuell är helt
otroligt. Det känns som att det var en evighet sen jag låg i soffan i Oslo
helt ensam och inväntade sms efter sms. Än idag minns jag att farmor
var den första som ringde mig, klockan var ungefär tio på morgonen och
Annelie och Christian hade precis kommit bort med brevet. Jag glömmer
aldrig det samtalet, och jag glömmer aldrig hur skönt det var att få gråta
den dagen. För den dagen grät jag av en annan anledning än vad jar gjort
tidigare. Dem sömnlösa nätterna, då jag grät mig till sömns - var ett minne
blott när jag låg i Idas säng med telefonerna framför mig. Jag var lycklig då
och jag är lycklig nu!
   Oavsett vilket år det är, oavsett vad det är för månad, oavsett var jag befinner
mig - den åttonde dagen på månaden kommer alltid få mig att tänka tillbaka.
Men också blicka framåt, blicka framåt på ett liv fullt med glitter och glamour!!!
Det är inte bara min syster som föddes den åttonde april, även jag föddes -
jag föddes på nytt!



att jag varit öppen bög i fyra månader ska firas med en ny och fräsch blogg!
här är ett smakprov ur den nya knicket.blogg.se - stilren glamour med ett
stänk av gayness! med hjälp av världens bästa linda, såklart!

jag vill än en gång tacka alla mina vänner, jag vill än en gång tacka alla mina
släktingar, jag vill än en gång tacka min familj, jag vill än en gång tacka alla!
alla som stöttat mig och visat mig vad riktig kärlek handlar om!
älskar er alla! ♥

pame!