Förutsättningarna fanns och årets andra deltävling bjöd på allt - men resultatet sabbade stämningen totalt. Det hela kändes som en surrealistisk dröm som jag mer än gärna skulle bli väckt ur. Mina favoriter SHW missade till och med topp fem-gruppen, och fantastiska Anton Ewald fick bara en biljett till Andra chansen. Däremot skickade vi Sean Banan till Friends Arena i sällskap av Louise Hoffsten. Att Linköpingsbon gick vidare till final var väldigt roligt då hennes låt var fantastiskt fin. Märkte dessutom att jag underskattade Erik Segerstedt och Tone Damli för låten var faktiskt riktigt bra och stämningen var helt rätt under direktsändningen. Att dem hamnade i Andra Chansen var väl helt okej alltså. 

       Det spelar ingen roll hur bra programmet var, hur bra Hanson, Carson och Malmqvist var, hur bra mellanakten var eller det faktum att alla åtta låtar var bra - för igår fick det svart på vitt att schlagern är död. Våra älskade schlagerartister verkar inte vara så älskade längre och allt som påminner om en schlager ska tydligen ratas. För trots att Jenny Silver, Pernilla Wahlgren och Hanna Hedlund hade en grymt bra låt, av Euphorias låtskrivare och med en påkostad och snygg show - så gick dem inte vidare. Det verkar inte som att svenska folket delar min åsikt om vad som är bra underhållning, och det suger! Men jag är inte förvånad, för mina favoriter går aldrig vidare - och det är fakta!

        Slutligen var det det här med min förutsägelse. Jag hade ett rätt, och det var om Felicia Olssons femteplats. Jag trodde inte jag kunde gissa sämre än förra veckan, men det kunde jag visst. Nästa vecka blir det väl noll rätt då! Jag är ju hopplös.